Ja, alltså...

.... blev ju inte mycket skrivet här efter varvet. Dock hände inte så mycket. Vi gick till ett antal olika hamnar i Sydkorea för att sedan gå mot Singapore. Där mönstrade jag av. Blev en heldag att vandra runt i stan i väntan på flyget hem som gick sent på kvällen. Det var inte speciellt skoj med tanke på att vi inte hade nåt hotellrum eller liknande att få vila på. Men men... Vi hann med en Singapore Sling på Raffles Hotel iallafall.

Har funderingar på att lägga ner bloggen. Jag har ju blivit så dålig på att skriva i den. Eller vad tycker DU? Har gjort om "kommentarer" så att det ska gå att skriva utan inloggningar mm. Hoppas det funkar.

Varvet i Okpo!

Ja, jag hade ju tänkt skriva här under varvsbesöket. Men jag har inte kommit in i bloggen. Men med min systers hjälp kom jag helt plötsligt in igen.

Vi ankom varvet för 14 dagar sen. En hel del jobb har utförts. Avgaspanna, huvudmaskinens sump, hjälpmaskinerna mm har fått service alt reparationer eller ombyggnation. Detta är bara en liten liten del av allt som gjordes. En sak som jag var inblanda i var att kontrollera byte av ballaströrens packningar. Dessa går igenom våra bunkertankar, således fick man gå ner i dessa och kolla. Först när man klättra ner i dom förstår man hur stor en bunkertank på 550m3 är. Flera våningar höga. Man får klättra i lejdare (stegar) och gå mellan olika utrymmen i tankarna. Svårt att förklara. Men de är STORA.

Bortsett från arbetena så var det en udda upplevelse att vara bland de minsta fartygen i hamnen/varvet. Normalt brukar vi tillhöra de största fartygen i varje hamn vi kommer till. Men inte i Okpo. Det byggs fruktansvärt stora fartyg där. Akter om oss vid våran kaj låg en FSPO. Det är ett flytande processfartyg. Som ett oljeraffinanderi på vattnet kan man säga. Det var mer än dubbelt så brett som vårat fartyg, skulle gissa på 70m ungefär och ca 300m långt. Tillråga på allt var det högre och hade dessutom ett gastorn monterat på däck som säkert var 60-70m högt. Ingen liten farkost.

Akter om FSPO:n låg en ny MSC contianerjagare. Det hade de löjliga måtten av 47m bredd (om jag minns rätt) och 335m längd. När vi promenerade längs kajen för att komma till vår båt tog det en halv dag, kändes det som, att passera dessa två. Det byggs mest stora fartyg på DSME Shipyard alltså. Även oljeriggar och annat skoj. Vi fick oss en utflykt en eftermiddag och det tog över en timme med bil att åka runt hela området, förvisso bara i 20km/h.. men ändå. Varvet var sjukt stort. Jobbar 13000 man där. PLUS alla underlevarantörer mm som är där och installerar saker.

Sista veckan var det sjukt mycket för oss i maskin att göra. Så det blev inte mycket vila. Men nu har vi äntligen avgått och är på gång mot Kunsan, även det i Sydkorea, för lastning. Underbart att få återgå till det normala.

Nu är det "bara" 4 veckor kvar av denna törnen. Skönt! :) Ska bli härligt att få komma hem till flickan igen. Sakna dig så!

Utmanad!

Utmanad av syster.

4 TV-program jag ser på: 2 1/2 män, 30 Rock, Solsidan, Simpsons.

4 saker jag gjort idag: Startat upp Marinflocken, Lagat HFO-spearatorn, Bytt pump på Marinflocken, Ätit sallad (för vem fan gillar räkor till middag??)

4 saker som jag längtar efter: Linda, Mitt hem, Att vara ledig, Sommaren.

4 saker på önskelistan: En ny Cheva Suburban, Ett STORT garage, en ESP Eclipse II VB (gitarr) och att åka till NY igen.

4 saker som jag avskyr: Räkor, Småkryp, dyra bensinpriserna, Hösten.

Längesen nu....

Som jag skrev alltså. Har väl egentligen inte hänt så mycket. Jag var aldrig iland i Port Kembla. Jag gick dock iland i Fremantle. Det var riktigt trevligt. På vägen tillbaka till båten så hörde vi däckskrik och i samma sekund en dov smäll. Bara 15 meter framför oss, runt hörnet av ett hus så var det en bil som körde in i sidan på en lastbil. Vi rundade huset sekunden efter själva krocken. Som tur var så verkade ingen allvarligt skadad. Men det var en skaplig smäll.

Nu är vi på norra halvklotet igen förövrigt. Idag passerade vi förbi norra Fillipinerna mot vår resa upp mot Sydkorea. Vi kommer ankomma där på fredag morgon. Där kommer vi ligga på varv i 14 dagar. Ska bli väldans intressant. Då kommer jag förhoppningsvis ha mer att berätta om och således uppdatera bloggen lite oftare.

Mot Melbourne

Vi ankom Port Kembla igår morse. Lossningen var klar redan vid 15-tiden på eftermiddagen. Men vi fick ligga kvar en dag extra p.g.a att det idag skulle komma 25 pers från nån kund ombord på studiebesök. Stannade kvar ombord igår trots att jag inte hade jouren. Kände inte för att gå iland helt enkelt plus att jag var trött efter att stigit upp 04:00 och haft inköraren.

Vi ska snart avgå härifrån och fortsätta till Melbourne. Får se om det blir nån landgång där eller ej. Återstår att se.

Land i sikte!!

Eller, ja.. kanske inte riktigt än. Men imorgon kväll runt 18-tiden lokal tid beräknas vi ankomma lotsen i Auckland. Ska bli skönt att komma till kaj igen. Jag kommer ha jouren imorgon kväll så det blir ingen landgång då iallafall. Dock så ska vi ligga över natten och gå senare på dagen efter. Så jag hoppas på att hinna iland på dagen och handla lite.

Ännu en vecka...

... har avverkats på Stilla havet. Inte mycket har hänt. Igårkväll var det kräftskiva. Eftersom jag inte äter kräftor blev det grillat. Lyckades trycka i mig tre stycken chorizo och massa potatissallad och bröd. Naturligtvis var detta alldeles för mycket och jag mådde illa hela natten nästan. Men gott var det!

Vi får se hur det blir med landgång i Auckland. Min bärbara hårddisk har pajjat. USB-porten har gått sönder, så planen är att springa iland och köpa ett externt hårddisk-skal till min SATA-disk som satt i den gamla. Då kanske jag kan rädda det som är på hårddisken.

Vi passerar datumlinjen denna veckan vilket medföljer att fredag den 10:e raderas och vi går från den 9:e till den 11:e direkt. Så var det med det!

Stilla havet

Ja, då skär vi sakterligen vågorna på vår resa ner mot Nya Zeeland. I lördags var det grillning. Riktigt trevligt. Och gott.

Annars händer inte så mycket. Jag försöker lära mig det nya maskineriet ombord och hittills går det bra. Hemlängtan har redan börjat infinna sig. Men om den inte gjorde det så skulle ju nåt vara fel å andra sidan. Saknar flickan där hemma. Dessutom är jag nyfiken på vår nya lilla familjemedlem Xa (uttalas Exxa). En liten Jack Russeltös. Söt som attans. Hittills har jag bara sett henne på bild och en del i webcamen.

Panama, Manzanillo

Om ca 3 timmar ankommer vi lotsplatsen innan vi ska in till Manzanillo. Vi kommer ligga här över natten och sen tidigt imorgon, lokal tid, bege oss mot kanalen. Vi ska vara vid första slussen kl: 04:25 om jag inte minns fel. Det borde vara 11:25 svensk tid? Förnärvarande ligger vi 7 timmar efter Sverige.

När vi går genom kanalen så finns det ett antal webkameror som tar bilder kontinuerligt var 20:e sekund eller nåt sånt, där man alltså kommer att kunna se oss passera. Klicka på länken nedan så kan du kolla om du vill. Första slussen är Gatun locks.

www.pancanal.com/eng/photo/camera-java.html

Annars är väl allt som det bör ombord. Jag börjar sakta komma in i allt. Dock är det ganska knepigt att det är så mycket datorer i kontrollrummet som styr och ställer. På de äldre båtarna jag varit på tidigare så är i stort sett allt manuellt. Så det är lite skillnad minsann. Men det ska nog lösa sig. Jag har bra uppbackning av såväl 1:e maskinist som chief.

Nytt fartyg, nya utmaningar!

Vilken jävla resa! Usch! Flyget från Arlanda till Amsterdam var som vanligt. Väl där letade jag på min gate för vidare flyg till Atlanta. Vid gaten så är det en extra säkerhetskontroll som det alltid är till USA-flygen. Vakten där bröt och hade det sig med mitt pass. Naturligtvis sprack det lite i en laminering och han påpekade då att det skulle bli problem i USA där vakterna är stenhårda. Passet ska vara i perfekt skick för att dom ska godkänna det. Detta vet jag med men det var ju inget fel på passet 4 dagar innan när jag var på Amerikanska ambassaden och fixade mitt USA-visa. Han släppte dock på mig på planet till slut...

Jag hade lyckats få en "gångplats" på planet. Ganska bra med tanke på att jag fick höra att planet var fullbokat. Är ju lite skönt att slippa störa stolsgrannen när man ska på toa. Men när jag hittar min plats så sitter det naturligtvis en stor fet amerikan på stolen bredvid. Han tar upp en del av min stol också! Jag bökar upp min väska i hyllan ovan och tränger mig ner. Armstödet mellan oss har han vikt upp för att få mer plats. När planet således har lyft så fäller naturligtvis fruntimmret i stolen framför mig ner sin stol maximalt så jag har den i knät. Innombords skriker jag högt!

När det är dags för mat så är iallafall flygvärdinnan så snäll att hon ber tanten i stolen framför om att hon ska fälla upp stolen under middagen. Det kunde hon ju inte räkna ut själv. Pucko! Dock så glömmer hon att fälla ner stolen under resten av tiden.

Väl framme i Atlanta så är jag ganska ledbruten efter 8 1/2 timme i min minst sagt trånga stol. Jag köar i passkontrollen och blir som vanligt hänvisad till ett separat rum där allt ska kollas. Detta gör man med alla sjömän och folk utan VISA mm. Jag lämnar fram mina papper till tjänstemannen som kollar snabbt och säger till sin kollega: Aha, crewmember... Han frågar när mitt nästa plan går och jag svarar: Om en timme.. Han säger lugnt att han ska ta hand om det omgående och att jag inte kommer missa min flight. Sjysst som fan med tanke på att rummet är helt fullt med folk som ska kollas.

Efter tio minuter är allt fixat och jag är på väg igen. Inget tjafs om mitt "trasiga" pass. Skönt som fan!

Jag får springa för att inte missa nästa plan. Hinner precis i tid när dom håller på att boarda planet. När jag svettig letar mig på min plats så ser jag att även här har jag hamnat bredvid en 150kg amerikan! Håller på att bryta ihop totalt. Som tur är så är flygresan bara 40 minuter.

Äntligen framme i Savannah!!

Som vanligt möts jag av en person med en skylt med mitt namn på i ankomsthallen. Den här gången var det en kort, men ganska satt kvinna med flottigt hår och allmänt sunkig som med en minst sagt rosslig stämma hälsade mig välkommen. Jag hämtade min väska och hoppade in i hennes taxi. Hon förklarade att om hon skulle hosta massor var det för att hon försökte sluta röka. Hon hade gått ner från tre (!) paket om dagen till bara ett. Hon frågade vart jag kom ifrån och jag svarade Sverige. -Åh! Min mormor och morfar kommer från Sverige! Jag var där när jag var fem år, men minns inget av det. Vi pratade om det mesta när hon helt plötsligt kom in på ämnet angående beroende och helt spontant berättar att hon brukade röka crack tidigare! Hon hade rökt crack i tre år men att hon nu varit ifrån det i ett år. Det kändes ju bra!! Hon hade 4 döttrar och 5 söner som alla knarkade friskt. Ja, hon öppnade sitt privatliv helt och fullt på ca. 10 minuter från att jag hoppat in i taxin. Jag frågade om det var lätt att få tag på droger. Hon svarade att det inte var lika öppet längre med inga problem att får tag på om man ville ha. Tillråga på allt så väljer hon att köra genom ett bostadsområde där det handlas friskt i varje gathörn som hon säger, bara för att visa mig. Jag är nästan lite rädd i baksätet och det känns som om Cops ska stå i ett gathörn och filma med poliser som stormat nån langare.

Hennes mobil ringde. Det var hennes man som frågade om hon kommit ihåg att köpa öl till honom när hon var till flygplatsen och hämtade mig. Hon sa att hon glömt det men att hon skulle handla så fort hon släppt av mig och komma hem förbi med ölen omgående.

Klockan 21 lokal tid kom jag ombord på båten. Jag hälsade på lite folk ombord och gick sedan och la mig. 21 timmars resande var äntligen över och jag slocknade på en minut.

Nu fortsätter äventyret ombord på Oberon. Får se vad detta har att erbjuda...

Avmönstring

Idag är det alltså dags. Om tre timmar blir vi hämtade för att bli skjutsade till hotellet vi ska bo på över natten..

Så vi ses eller hörs om två dygn ungefär, när jag är hemma.

Bloggen kommer som vanligt förmodligen ligga nere tills nästa påmönstring, som jag fortafarnde inte vet när den blir eller på vilken båt, kommer ske.

Ajöken landkrabbor!!

Homeward bound!

Då var jag på väg hemåt! Avmönstring sker på måndag i Masan, Sydkorea och jag landar på Arlanda på kvällen den 1:a juni. Om nu allt går som det ska vill säga. Anledningen till att jag åker hem 12 dagar tidigare än beräknat beror på att min avlösare kommer redan i Inchon. Tre dagar senare mönstrar jag av i nästa hamn som är just Masan. Underbart!

Vad har hänt förövrigt då? Ja, som vanligt inte så mycket. I lördags hade vi dock ekvatordop för vår yngste matros ombord. Han har passerat ekvatorn flertalet gånger tidigare, men det har inte blivit av med dop. Så vi passade på nu eftersom detta är hans sista resa innan han i höst ska börja plugga på Sjöfartshögskolan i Kalmar till Sjökapten.

Efter dopet hade vi grillkväll. Trevligt som alltid!

Oj oj oj!!

Nu var det längesen jag skrev! Skandal! Men men, kan ju bero på att det inte hänt så mycket spännande. Vi har nyss lämnat sista Australien-hamnen och jag har inte hunnit iland alls den här gången. Det började med ett maskinfel i första hamnen som gjorde att vi blev försenade under resten av tiden. Detta gjorde att det blev sena avgångar mitt i nätterna. På min juor såklart. Sånt som händer.

Nu är vi på väg norrut mot Sydkorea och staden Inchon. Där ska bli lastning tror vi. Blir det sedan avgång mot Europa, efter diverse hamnar i Sydkorea, så kommer jag förmodligen mönstra av i Singapore. Då blir det ett besök hos min gode vän Fabbe hade jag tänkt.

Förövrigt är detta min sista resa ombord på Don Quijote. Jag ska byta båt. Vet inte vilken jag ska till ännu. Återstår att se. Det blir säkert bra!

Bilderna är till Raymond först och främst. Cheva BIG BLOCK!? Vad faaan e det?! Är det sån motor som sitter i rakapparaten eller? Ha ha ha. Skämt åsido, på översta bilden så är vi i vevhuset och kontrollerar att alla bultar sitter fast. Tittar man på benen bakom vevstaken så får man en uppfattning om storleken på vevhuset. På nästa bild håller vi på och byter en kolv med kolvstake. Vikt: 1427kg. Slutligen på sista bilden så är jag inne och kollar kamkedjan.

Vatten

Ja, just nu är det mest bara vatten omkring oss när vi passerar södra indiska oceanen. Eventuellt ska det bli ett jäklarns dåligt väder runt Australien när vi närmar oss. Så det kommer förmodligen bli lite guppigt.

Förövrigt har väl inte hänt nåt speciellt denna veckan. Bara samma slit som vanligt. Som tur är så har nu fjärde veckan gått och det är bara en vecka till halvtid. Underbart! Då börjar nedräkningen.

Bilderna är från Maputo. Gick inte att lägga upp dom när jag skrev förra inlägget. Men nu gick det som synes.

Maputo

Jaha, vad har hänt sen sist? Känns lite dumt att skriva nu när vi går exakt samma törn som sist. Har inte mycket att berätta om ställena vi kommer till. Men en ny hamn har det blivit. Maputo i Mocambiqe. Tyvärr hann jag aldrig gå iland, men det verkade trevligt.

Förövrigt så har det kanske inte hänt så mycket. Dock så var vi iland i East London, Sydafrika. Det var så dålig sjö att man inte ville att vi skulle avgå därifrån på eftermiddagen i fredags. Lotsarna tyckte inte det var säkert. Så vi fick en överliggare där. Vi var 7 man som passade på att gå iland på kvällen. Åkte taxi från gaten till en pub som låg vid beachen. Promenera avråddes vi starkt av utav hamnpersonalen. Rånrisken var nästan 100% påstod dom. Men så länge vi höll ihop skulle det nog gå bättre, men bäst var alltså att ta taxi. Så vi gjorde detta. Det blev en trevlig afton.

Nu är vi på väg mot Freemantle i Australien och beräknas vara framme 8:e maj.

Här händer grejjer...

Eftersom vårat internet är helt knas så har jag inte orkat försöka skriva här ens. Men ikväll verkar det funka hyffsat. Så här kommer en uppdatering om senaste veckans bravader och händelser.

I lördags hade vi grillningpartaj. För att göra det hela mera skoj så fixade jag en tipspromenad med lite lekar på eftermiddagen innan grillningen. Detta var uppskattat vilket var skoj. 14 tipsfrågor och tre lekar som alla gav poäng. Det var ju bortåt 30 grader varmt ute och solen stekte. Kvällen avslutades med gitarrspelande och slutligen pilkastning. Trevligt!

På måndagen passerade vi ekvatorn. Våran vikarierande kock hade pratat på dop. Detta hade tydligen de andra i besättningen snappat upp. Så på tisdagen blev han, eleven och JAG hämtade för att bli döpta av Poseidon. Har ju passerat 6 gånger redan men nu åkte jag till slut dit. Det var skoj. Man blev lagom förnedrad med diverse bravader. Vad och hur (med bilder) visar jag när jag kommer hem för intresserade. :P

Nåja, det var lite om veckan som gått.

Sommaren kom snabbt! :D

Solen skiner och det är väl runt 18-20 grader ute. Och varmare blir det. Dag för dag. ;)

Förövrigt fortlöper dagarna som vanligt. Men på lördag ska vi grilla är planen, så jag ser mest fram emot det just nu.

Fortsättning följer...

Elände igen...

Ja, tydligen har vårat internet legat nere i en vecka. Man kan kolla på nån hemsida då och då bara. Men oftast börjar sidan ladda, för att efter en liten stund bara stanna. Så jag kan emellanåt läsa lite på nån sida samt skriva några rader här. Våran internetsupport i Norge håller på att jobba på problemet, men vem vet när det kommer funka igen...

Tillråga på allt så glömde jag mina kära solbrillor hemma! Jobbigt nu när det är klar himmel och solen skiner.

Saknar flickan där hemma dessutom... men det blir väl bättre.

Elände!

Kan inte logga in på messenger. Helt omöjligt tydligen. Drygt som fanken! Får hoppas att internet funkar bättre snart. :(

Ombord igen...

Då var man ombord igen. Resan från Arlanda till London och slutligen Southampton gick helt problemfritt. Chauffören som hämtade mig på flygplatsen Heathrow och skjutsade mig till Southampton var en trevlig prick som surrade på som fanken under bilresan. För en annan blir det lite som en chock att helt plötsligt bara prata engelska när man inte är van. Men men, bara kasta sig upp på hästen eller hur det heter...

Vi planerar avgå mot Sydafrika ikväll. Kommer bli ca 18 dygn till sjöss tror jag.

Uppdatering kommer i vanlig ordning...

HEMMA!!!

Då var man åter hemma igen. Underbart att få sova i sin egen säng. Så nu blir det nog inget skrivet här på 10 veckor tills nästa arbetspass skulle jag tro. Adios så länge!

Shanghai

Då har vi lämnat Shanghai på vår resa mot Kobe, Japan. Detta är min ändstation för denna gång. Äntligen får jag åka hem och slappa i 10 veckor!

Akter om oss hade vi en minst sagt STOR oljetanker liggandes. Fränt att se så stora fartyg på nära håll.

Tianjin

Vi skulle avgått igår klockan 18:00. Men det har varit sån grym dimma senaste dygnet att vi inte kommit iväg. Tills fram till lunch idag har man bara sett ungefär 2-300 meter från båten. Så när dimman lättade idag och man plötsligt såg hamnen så blev jag minst sagt förvånad. Det här är en grymt stor hamn. Det är containerkranar så långt ögat kan nå.

Beräknad avgång är klockan 19:30 ikväll. D.v.s, om en halvtimme. Får se om vi kommer iväg denna gång...

Kina

Om några timmar ankommer vi ankringsplatsen utanför Tinjian (eller hur det nu stavas) i Kina. Efter den hamnen ska vi mot Shanghai. Någon landgång tror jag inte det blir. Har en hel del att avsluta i maskin innan det är dags att åka hem. Så tiden räcker inte till för nöjen skulle jag tro.

Yokohama

Idag har vi lastat i Yokohama, Japan. Jag och tre till knallade iland en vända till sjömansklubben. Mest bara för att få komma iland lite. Det var regningt och bara 5-10 grader varmt skulle jag gissa på. Så "äntligen" så är vädret normalt igen. He he he

Nu ska vi strax avgå mot nån annan hamn som bara ligger 10 timmars båtresa bort. Ingen aning om vad hamnen heter och kan än mindre uttala det. Dom pratar konstigt härborta...

Äntligen...

...så börjar det bli svalt ute. Är väl som en svensk sensommardag ute just nu.

Imorgon vid lunchtid så ankommer vi ankarplatsen utanför Yokohama, Japan. Där ska vi ligga till tidigt tisdagmorgon innan vi går in till kaj för lastning.

Just nu är planen avmönstring i Kobe, Japan den 24:e januari. Så det drar ihop sig! :D

10 veckors slappning de luxe i vanlig ordning att se fram emot. Det är planen iallafall. Om jag nu inte kommer hem till den byggarbetsplats som jag lämnade när jag åkte. Då blir det några dagars tapetsering och målning först. Återstår att se. ;)

Jodå.. så att..jamen

Var ute och jobbade med våran MOB-båt idag. Sammanlagt en timme kanske i solen. Så ja, jag har bränt mig duktigt på armarna och runt nacken.

Men på tisdag är vi framme i Japan. Där är ju vinter. Dagarna efter det så är det Sydkorea och sedan Kina som gäller. Där är ju snökaos och massa minusgrader. Som hemma ungefär om jag förstått det hela rätt. Så jag får väl passa på att njuta sista dagarna av solen och värmen. Även om jag ärligt talat börjar bli trött på det nu. Ska bli skönt med lite snö å elände. Bizarra tanke...

VARMT!!!

Alltså, nu tuppar jag snart av. Vi har nog minst 40 grader i maskinrummet nu. Till råga på allt så håller jag på att jobba med våran flockanläggning. En anläggning som separerar vatten från olja, kort sagt. Det jobbiga i kråksången är att denna är placerad på bottendurken i maskinrummet. Så när jag som vanligt glömt nåt verktyg, ska hämta nåt annat mm mm, så får jag alltså springa upp å ner för nästan tre lejdare (trappor, för er landkrabbor). Jag är fullkomligt genomsvettig och förövrigt helt slut i kroppen när jag kämpat några timmar.

Just nu ligger vi i höjd med Nya Guinea på väg norrut mot Japan. Skulle gissa på att vi passerar ekvatorn imorgon. Så om 4-5 dagar börjar det förhoppningsvis bli svalare igen.

Hemma verkar det som om grannen tror att han kommer slipper skotta snö om 25 dagar. Att någon annan ska göra det eller nåt åt honom. Antar att han menar att våren kommer då. Märklig prick det där. :P

Och ja, syster. Kan bero på den lilla nätta tidskillnaden på 9 timmar som gör att jag inte alltid är vid datorn och kan chatta. Just nu är klockan t.ex 03:30 hemma i sverige och inte är du vid datorn! :D:D:D